Om pumi

Med ett förflutet som herdehund i Ungern är pumin en intelligent och lättlärd hund, med vallhundens känsliga sinnelag och ett visst mått av terrierns skärpa. Rasen är inte speciellt vanlig i Sverige, men dess framfart på lydnads-, rallylydnads- och agilityplanerna har gjort att den ständigt ökar i popularitet. De glada, livliga öronen och det koalabjörnsliknande ansiktet ger rasen dess särpräglade utseende.

Pumin är livlig, intelligent, aktiv och har en enorm kapacitet. Här ryms både ett spralligt temperament och en stor arbetsvilja. Dess kvicka och lättlärda sätt gör den till en utmärkt tränings- och tävlingskamrat inom såväl lydnad, agility, rallylydnad, freestyle, etc. Den är mycket lyhörd och snabb i sin uppfattning och i sitt utförande. Pumin är barnslig, sprallig och lekfull långt upp i åldern och hänger med glädje och entusiasm med på de aktiviteter som Du erbjuder.

Det är svårt att säga hur mycket motion en pumi behöver. En daglig dos av mental- och fysisk aktivitet behöver den. Den kan, som vuxen, vara med på alla typer av motion. Med en lagom aktiv tillvaro är pumin lugn och harmonisk, hemma som borta. Med ömsesidig respekt mellan barn och valp, samt ett vakande öga från någon vuxen person, bör det inte vara något problem för pumin att leva i en barnfamilj. Pumin lever mestadels som familjehund i Sverige. Många barn och ungdomar har haft stor glädje av sin pumi, som de lärt utföra allsköns konster, och som blivit deras bästa kompis under många år. Men, man skall komma ihåg att det är en stor hund i ett litet format.

Pumin älskar att vara nära sin familj som den också ser som sin flock. Att ligga i knäet och att sova i sängen brukar vara uppskattat av pumin om tillåtelse ges. Den stimulerade pumin är lugn inomhus, men minsta vink från ägaren får den snabbt på fötter, ivrig att utföra något uppdrag. Eftersom rasen är så snabb i sin uppfattning är det lätt att lära den det man önskar, om man bara lyckas informera den rätt.

Under den gulliga ytan har pumin dock en stark vilja. Den vaktar genom skall och morrningar och viss reservation mot främlingar kan förekomma, en egenskap som var nödvändig att besitta under livet på Pusztan i Ungern. Är man medveten om företeelsen så kan man undvika många ev. senare problem. Man bör lägga stor vikt vid den sociala träningen hos den unga hunden. Det är också viktigt att man lär den när och vem den får valla.

All tid Du lägger ner på den unga hunden har Du sedan igen i alla år. Några pumi har mer jakt- och viltintresse än andra, men oftast inte mer än att det går att träna bort. Vanligast är att de inte springer långt från ägaren, då dess starka flockkänsla gör att den inte vill vara borta för länge.